Kommunicera rätt och samarbeta med din hund

 

 

Dessa frågor jag ställt mig innan jag börjar pratar med folk om lydnad

och vad som jag tror gör att hunden vill samarbeta!!

 

1.Vad får hunden ut av att leva med oss människor?

2. Varför ser den oss som artfränder och hur försöker den att

samspela/samarbeta med oss?

 

Hunden är en ”emotionell” varelse vilket innebär att den i hög grad styrs av sina känslor. Precis som hos små barn är känslan och beteendet kopplat direkt till varandra.

Man kan därför ofta uppleva att känslosvängningarna går fort hos hunden, för fort för oss "långsamma" människor, men det är dock hundens sätt att kommunicera på. Där människan kan påverkasina handlingar med hjälp av intellektet, så baseras hundarnas beteende och kommunikativa förmågor på vad de känner och upplever.Man brukar säga att en hunds mentala status ligger ungefär på en treårings nivå.

Båda arterna är flockdjur d.v.s. att social samvaro har
genom tiderna haft mycket stor betydelse för både människan och hund.Individerna kan leva ensamma, men det är tillsammans med andra som livet berikas
och man upplever förnöjsamhet.

Rangordningens hierarki är inte långt så strikt som man
tidigare trott och ledargestalterna är inte valda på basis av sin styrka och aggressivitet utan styr oftast med en mängd mer konflikt lösande signaler och mer sensibla (känsliga) undertoner en form av intelligens.

"En bra ledare gör saker som är bra för flocken". En bra ledare i en hundgrupp är således inte alltid den starkaste som styr med järnhand utan den som visat sig duktig på att lösa konflikter i gruppen och på samspelsviktiga funktioner. För hunden, liksom för människan är det ömsesidiga samspelet mellan individen och gruppen livsviktigt.Både människan och hunden har en dragning till att leva i flock/tillhöraen grupp. Denna starka levnadskraft delar vi, artfränderna emellan.Framför allt så delas denna sociala källa mellan individer som har känslomässiga band mellan varandra - för både människan och hunden är emotionella varelser d.v.s. vi lever i hög grad genom våra känslor och att vi har etablerat känslomässiga relationer med varandra.



Människans behovs hierarki

Fysiska behov - mat, sömn
Trygghet

- ordning och reda,

skydd mot yttre hot/faror

Sociala behov

- kontakt med andra,

gruppgemenskap och

att vara accepterad

Behov av aktning

- respekt, uppskattning,

 delaktighet och status

Självförverkligande

- att utveckla sig själv,

skapa och experimentera


 Hundens behovs hierarki

Fysiska behov - mat, sömn, rörelsebehov
Trygghetsbehov

- ordning och reda (regler),

 skydd mot hot/faror, trygghet

Sociala behov

- respekt, uppskattning,

inflytande och status

Behov av aktning

- respekt, uppskattning,

delaktighet och viss status

Närhetsbehov

- uppskatta beröring,

 sova tillsammans,

vårda varandra etc.

För att fungera tillsammans så finns särskilda samspelsroller i en grupp individer.

Dessa samspelsroller delas också av både människor och hundar och stärker gruppens band till varandra och känslan av att höra samman.

Uppmuntraren

- ge uppskattning och beröm (ledaren/människan) Men också hundarna ger varandra

uppskattning.

Medlaren

duktig fredsmäklar

 - kan vara både människa och

 hundindivid i en grupp.

 Stort LUGN och humor utmärkerdessa individer. Jag har haft en tik(Saga)som bara genom att uppenbara sig med sitt lugn, kunde avbryta vilka konflikter som helst mellan hundar.

Att Uppfostra till lek istället för att slåss är ett tecken på "humor" hos hundmedlaren. Humor fungerar avväpnande.

Jag och många hundägare med mig upplever att våra hundar har mycket humor.

Kompromisskaparen

- att gå halva vägen var.

Uppskattas av hunden och trots alla varningsyttranden om "konsekvens" så fungerar det bra att ha detta i bakhuvudet som ledare för en hundgrupp.

Att lära hundarna be om lov föratt få göra vissa saker, och att som ledare skapa utrymme för att det omöjliga går att lösa på bådas villkor.

 Det är viktigt också hundar emellan. För de hundar som inte kan välja att kompro-missa hamnar i ständiga kamper.

Även den tuffaste hunden tillåter ibland att dela med sig av sitt köttben, tolererar livliga valpar etc.

Normgivaren

- ger normer och riktlinjer för gruppen.

 Det är människan och ledargestaltens uppgift. "En bra ledare gör sådant somär bra för flocken", viket innebär att du som människa har den uppgiften.

Ta på dig den rollen och skapa GODA grunder för din flock! Hundarna normerockså, dem emellan, val av sovplatser,val av utrymme och vilka roller de har i gruppen.

Känsloupplevelser som genom sina ytterligheter visar på vad som påverkar individens känsla för…….



I gruppen och som individ

Disharmoni - förnöjsamhet
Otrygghet -  Trygghet
Ensamhet- delaktighet i gemenskap/grupp
Ointressant-

Intressant (att bli uppmärksammad, omtyckt.)

Dominerad -  Fri
Dominerande Accepterande
Orolig Lugn
Underlägsen Jämlik
Passiv Aktiv
Kritiserad Uppskattad



I en trivsam flock/grupp råder flertalet av den högra sidans element, medan i en disharmonisk grupp råder flertalet av den vänstra sidans. Har man en hundgrupp där individer inte fungerar med varandra, där det ofta är konflikter och bråk - är det upp till dig som ledare att skapa goda förutsättningar, d.v.s. att du kanske måste omplacera/ändra medlemmar i gruppen. Det är också ledarskap att se till att ingen individ i hundgruppen far illa.



HUNDENS BETEENDEN OCH EGENSKAPER



Hundens drifter, instinkter och beteenden har samlats i mentala egenskaper som hjälper oss att förstå och även beskriva (i mentaltest) och värdera (KORA) hundens nedärvda beteenden och mentala kapacitet. Det kan bli olika resultat beroende på ras och ålder.



Hundar läser av varandra med hjälp av luktsinnets definitionsförmåga ger den huvudsakliga lägesbeskrivningen för hunden men det subtila signalerna, som länkar samman individerna i gruppen, de viktiga taktila beröringarna, som också berättar om känslomässiga band individer emellan - har vi först på senare år börjat förstå.

 



Hundar har även många olika drifter som hjälper dem i samspel och kommunikation som t.ex. flockdrift och sexualdrift, försvarsdrift - (en specifik retning driver igång beteenden till ett handlingsförlopp)

Hundarna har många instinkter som t.ex. att yla och att trampa gräs samt mjölktrampet (specifika beteenden som delas av alla hunddjur)

I hundaveln försöker man idag avla fram anlag av olika slag som är kännetecknande för olika raser och dessa anlag formar i sin tur beteenden. Dessa anlag formar hundens egenskaper som t.ex. tillgänglighet, kamplust, nervkonstitution, skärpa, hårdhetsgrad, försvarslust, temperamanet och dådkraft (mod).



Klyschan att "hunden är människans bästa vän" kan nog ingen ifrågasätta. Hunden kan genom sin överlägset flexibla förmåga komma att tolerera ett liv under nästan vilka förhållanden som helst.

Hunden drar också fördelar genom sitt samspel med människan. Det är också så att en hund som lever under goda förhållanden utvecklar sin intuitiva förmåga, sin ord förståelse och sin tolkningsförmåga av människan och lust att samspela med sin ägare men en hund som lever i undermåliga förhållanden med ingen eller negativ kontakt med människor, blir precis som illa behandlade barn, passiva och underutvecklade, såväl mentalt som emotionellt eller tar över makten för att må bättre själv.



Beteenden kopplas blixtsnabbt till känslan och många gånger upplever nog hunden att vi människor är oerhört långsamma i vårt sätt att reagera. Vi måste ju tänka, analysera och fundera en hel del innan vi bestämmer oss. Detta är ju naturligtvis både på gott och ont.

Hundens hjärna reagerar direkt på retningen eller på stimuli som t.ex. dofter och hormoner, hörsel och luktintryck, som vi människor kanske inte ens kan uppfatta.



"En bra ledare gör sådant som är bra för flocken" Att ”bli” en bra ledare för sin hund/sin hundflock, tänk på att inte låta dig styras av förlegade teorier om dominans/ovillkorlighet/bestraffning och tvång - utan att ta till dig den ledarmodell som verkligen fungerar för ett

”f ö r n ö j s a m t” samspel mellan hund och människa.


 

Individerna kan leva ensamma, men det är tillsammans med andra som livet berikas och man upplever förnöjsamhet.

Rangordningens hierarki är inte långt så strikt som man tidigare trott och ledargestalterna är inte valda på basis av sin styrka och aggressivitet utan styr oftast med en mängd mer konflikt lösande signaler och mer sensibla (känsliga) undertoner en form av intelligens. "En bra ledare gör saker som är bra för flocken".



En bra ledare i en hundgrupp är således inte alltid den starkaste som styr med järnhand utan den som visat sig duktig på att lösa konflikter i gruppen och på samspelsviktiga funktioner.

För hunden, liksom för människan är det ömsesidiga samspelet mellan individen och gruppen livsviktigt.

Både människan och hunden har en dragning till att leva i flock/tillhöra en grupp. Denna starka levnadskraft delar vi, artfränderna emellan.

 

Framför allt så delas denna sociala källa mellan individer som har känslomässiga band mellan varandra - för både människan och hunden är emotionella varelser d.v.s. vi lever i hög grad genom våra känslor och att vi har etablerat känslomässiga relationer med varandra.