Appoerterings tips

En liten betraktelse först:

 
Om man säger "apport" till en hundägande person så tänker sig, de allra flesta att man kastar iväg något föremål, som ens hund skall springa efter, ta upp i munnen och komma in och lämna av i ens hand. De flesta provar också apportering så.

Vad händer? Jo alla hundar gör det första, dvs. springer ut och tittar efter vad du slängde i väg för något. Det beror på den jakt-kamplust som bor i alla hundar, från den minsta till den största. Men nu kommer apporteringsanlaget in... Långt ifrån alla hundar tar upp ditt utkastade föremål. Av dem som gör detta gissar vi att en tredjedel lägger sig ned och tuggar på sitt "byte",

Fira retar matte

en tredjedel springer omkring och leker med din apport, väl utom räckhåll för dig, en tredjedel hörsammar din inkallningsorder men lägger ned apporten alldeles innan de är framme.

Vårt tips:
Varför börja med det som bombsäkert fungerar, dvs. utkastandet av apporten? För vår del spar vi det till den utbildade hunden. Om vi alls någonsin kastar... Vi börjar bakifrån med apporteringsträningen. Så här kan det gå till: Du sitter med din lilla valp i famnen och ser till att ha något som den tycker är attraktivt. En fågelvinge eller en handske, vad kvittar.

Lina bekantar sig med fågel



Du bjuder valpen att ta ditt föremål i sin mun och låter den i lugn och ro, utan att tugga helst, hålla det i munnen. Det ska vara en riktig högtidsstund med mycket beröm. Bra Smulan, just så, apport, duktig, aaaport (befäst kommandot). Lirka ut föremålet: - Loss! - Bra Smulan! Titta vad jag har, vill du ha den? Ja, så här kan man hålla på lite. – Apport och loss, ett par minuter om dagen. Och man stoppar undan föremålet medan det fortfarande är jätteintressant.

När din valp är så stor att den kan gå i koppel (3-4 mån.) kan du fortsätta. Först vill vi delge dig detta: - en hund som rör sig kan inte lägga sig ned och äta på apporten och släpper den dessutom ogärna. Vi kan träna på flera sätt. Du kan bjuda din valp föremålet som den är van att hålla (retas lite med valpen om det behövs). När din valp tagit apporten springer ni! Valpen i koppel (förmodligen omåttligt stolt) och du bredvid, medan du berömmer det mesta du kan.


- Vad stilig du är Fido, en sån fin apport du har. Lirka in valpen med kopplet och lirka av apporten, "loss", och se till att valpen gärna vill ha den igen innan du slutar övningen. Man kan även lyfta upp valpen när den ska lämna av apporten, så du har den i famnen. Det är då ändå säkrare att den inte släpper taget, eftersom den inte vill sumpa dyrgripen. Låt den gärna få igen apporten ett par vändor (loss - apport - loss) om den verkar ovillig att lämna den ifrån sig.

valparna tar fågeln



Om den släpper apporten, låt den bli snopen. Gå iväg från den tappade apporten. Bind valpen och plocka upp apporten själv, inför den förvånade valpens ögon. Truga aldrig. Ännu bättre är att låta kompisens hund gå fram och plocka upp den (också i koppel). Sukta hunden lite, så apporten är jätteattraktiv innan den göms i rockfickan.

Din hund kan nu hålla i och lämna av en apport. Vi kan nu börja "hitta" apporter. Fortfarande i koppel, kan dessa övningar varieras i oändlighet. Du kan "tappa" apporten bakom ryggen under promenaden, vända och - nämen TITTA vad som ligger här Fido, det är ju din apport! (Du ser att han tänker ta upp den) - Ja apport den, just så, bra, aaaport! Spring ett varv, beröm, hala in hunden för avlämning (förmodligen kommer den alldeles själv och lämnar av i famnen med tindrande ögon efter den fantastiska grundläggande träningen den fått).



Du kan också placera ut apporter i förväg, som sen får "dyka upp". På så sätt har hunden snart fattat vad "sök apport" betyder. Du kan sätta hunden "sitt, stanna kvar" alt. binda upp den, medan du lägger ut apporten

Kjelle och Saga sitt stanna kommando

(hunden ser ungefär var) och sedan gå med den ut i koppel och hämta. Eller stå kvar själv och låt den hämta i lång lina. Du kan låta kompisen slänga apporten från en buske framför er, kanske med ett skott som krydda, och låta hunden hämta i linan. Beroende var Fido/Smulan står i sin lydnadsdressyr bestämmer du när det är dags att jobba utan band. Och går det dåligt är det bara att backa ett steg, och sätta på linan igen...

Ingela och Smilla



Några ord om tvångsapportering, ett ord som dyker upp ibland. Man kan inte kommendera en hund apport, och trycka in apporten med tvång. Den hunden vill aldrig mer apportera... När man talar om tvångsapportering handlar det om ett sätt att befästa apportkommandot med beröm och behag för hunden, genom att först skapa en olustsituation som hunden tar sig ur genom att ta apporten. Till exempel: hunden nyps i örat och när den öppnar munnen och gnäller till, stoppas apporten in och hunden får beröm. Det här är oerhört svårt att lyckas med för oss vanliga fumliga människor och skall det alls göras bör det överlåtas till proffsdressören. Och när det gäller Fido och Smulan så finns det nog en sån talang från början att du bara behöver slipa din diamant!



Stycket ovan har vi lånat från Lena Thorslunds hemsida och vi
vill gärna lämna vidare dessa tips !